Så skapas demokratin

De flesta stadsstaterna i Grekland styrdes av de förmögna. Det kallas för oligarki när bara några få bestämmer. Medborgarna i Aten provade på något nytt, de delade på makten. Det nya systemet atenarna kom på kallades för demokrati, som betyder ”folkmakt”. Aten ville att medborgarna i staden skulle vara delaktiga i statens styrelse. I Aten var det bara fria män över 20 år som räknades som medborgare och därför bara de som kunde rösta. Varken kvinnor, slavar eller barn fick rösta. Alla utom stadens militäre befälhavare valdes på ett år genom lottning bland män över 30 år. Cirka 700 offentliga ämbeten fördelades mellan medborgarna varje år. Detta gällde hela rangskalan, från generaler och skattmästare till fångvaktare och gatsopare. Rådet, eller boule, lade fram nya politiska förslag som fick diskuteras i församlingen. 500 män (50 från varje stam) utgjorde Atens Råd.

Atens demokratiska system varade i 200 år och det har inspirerat oss till vårt moderna statsskick.

Alla män som var medborgare kunde delta vid det möte, ekklesia, som var 40 gånger varje år. De närvarande visade genom att räcka upp handen om det var för eller emot förslagen om hur Aten skulle styras och skötas. Aten utgjordes av 10 ”stammar”, baserat på byarna folk bodde i. Varje stam är uppkallad efter en hjälte. Mitt i Aten, var en populär mötesplats för dessa hjältar och för folket. Lagar och bestämmelser sattes upp där.  Ämbetsmän och medborgare bar på sig sina personliga sigill. Det var som ID-kort. För att visa att det var äkta, trycktes en metallstämpel mot en klump varm vax, bly eller lera som fästes på ett brev eller dokument.

Alla hade samma rätt att tala i folkförsamlingen.  Vissa talare var skickligare än andra och hade lättare att föra fram sina åsikter. Vissa debatter var vilda och livliga. Ibland, när grekerna var rädda för att en viss talare skulle få för stort inflytande röstade man om ostracism, var och en skrev ned ett namn på den person man tyckte agerat fel. Man skrev ned namnet på en ostrakon, som var en krukskärva.   

I en rättegång

Vid en rättegång i det antika Grekland hade man många speciella föremål bl.a. ett vattenur, en röstsnurra och ett stort föremål som man använde när man skulle välja jury. På en rättegång fick inte ett inlägg ta längre tid än 6 minuter, därför hade man två krukor med vatten i. Den ena krukan hade ett hål i sig. När vattnet i den ena krukan hade runnit ur till den andra krukan hade det gått 6 minuter. Man hade en stor apparat som valde vilka som skulle sitta juryn under en rättegång. Man hade även röstsnurror som skulle visa om den anklagade var skyldig eller inte. Om snurran släpptes ned i en låda betydde det oskyldig. Den ena snurran var massiv vilket betydde icke skyldig, den andra var ihålig och det betydde skyldig.  Atenarna var förtjusta i rättsliga processer. Under antiken fanns det inga advokater eller domare, så den anklagade fick föra sin egen talan.

Spartas statsskick

Sparta hade ett speciellt statsskick som var helt annorlunda än i Aten eller andra stadstater. Makten fördelades mellan två kungar, fem eforer (ämbetsmän som valdes varje år), ett råd och en folkförsamling. Spartas idé bakom deras statsskick var att makten skulle vara fördelad över hela staten.