Mat och fest

Populär mat som man brukade äta under antiken var bröd, frukt (vindruvor, granatäpplen, fikon), oliver, ärtor, bönor, linser i stuvningar, grönsaker, kött (får, gris, fågel, get) och fisk. Man drack vin eller vatten, man drack sällan getmjölk. Getmjölken blev ost istället. Vinet blandade man oftast ut med vatten för att inte bli berusad. Kaffe och te började man dricka i Europa först 2000 år senare.

Den grekiska kosten var alltså väldigt enkel. Man kunde servera fisk med grönsaker, till exempel purjolök och lök. Och till efterrätt äpplen, ost och honungskaka. Man brukade söta maten med honung. Typiska kryddor var kanel, kardemumma, oregano, spiskummin och mynta. Andra kryddor var även lagerblad, koriander och anisfrön. Frukosten var ingen viktig måltid för grekerna. På middagen serverades mycket mat och man åt sig mätt. Man hade skålar på bordet fyllda med frukt, fisk, skaldjur och bläckfisk, nötter och bröd. Potatis, tomat, paprika, banan, ris, citron och apelsin fanns inte på den tiden. Man åt maten med händerna. Besticken var inte uppfunna ännu. Man använde bröd för att suga upp såser och soppor.  Mannens uppgift var att handla maten. Om mannen var rik så var det en slav som fick bära hem varorna från marknaden.

Ett symposium var en slags fest då alla rika män brukade samlas på kvällen och dricka vin. Man brukade träffas hemma hos någon rik man. De rikas hus hade speciella avdelningar för män och kvinnor. Man låg på en sorts sängar och kunde vara upptill 15 gäster. Ofta hade man smyckat sig med blommor i håret. Man hade ofta husslavar som serverade maten. Kvinnor och barn fick inte vara med. En äkta fin fru skulle inte visa sig ute, förutom de fattiga kvinnorna de var mer fria och gick ut, men de såg man ner på. Ett festspel var kottabos. Det gick ut på att man lyfte sin bägare och försökte att pricka ett bestämt mål med vinet. Vid ett symposium tog man fram sin finaste keramik. Man använde ofta en krater, en stor bägare, där man blandade vin och vatten. Och sedan använde man en oinochoe (en slags kanna). Gästerna förväntade sig att inte dricka sig berusade, men ibland hände det ändå.

Man brukade ha en underhållning i slutet av festen. Hetärer var sällskapsdamer som grekerna brukade ha på sina fester. De läste upp dikter, pratade och spelade musik. De kunde även underhålla med dans. Grekerna gillar att prata och symposium var ett bra tillfälle att lära känna nya människor och hålla kontakten med gamla vänner. Man hade oljelampor som man fyllde med olja, man la ett veke i pipen och tände dem för att få lyse. Panflöjten är uppkallad efter Pan, herdarnas och beteshjordarnas gud. Folket trodde att det var han som hade skapat den. Husslavarna brukade ibland spela panflöjt på festerna.