Krig

Eftersom de inte fanns så mycket åkermark och vatten i många av de grekiska stadsstaterna så krigade de ofta med varandra. Fältslagen ägde rum på bestämda tider på året då männen inte behövdes i jordbruket. De ansågs väldigt ojust att anfalla vid andra tidpunkter. Soldaterna hade spjut och sköldar. De stack varandra med spjuten tills den ena hären gav sig av och flydde.

Det fanns några olika krigare det fanns t.ex. hopliter. De hade ett långt spjut sedan hade de en stor rund sköld och ett litet svärd. De hade hjälm och bröstpansar de var fotsoldater. Spjutet använde de för att stoppa ryttare med hästar eller döda någon från långt håll. Kavallerister var soldater som red på hästar, de hade långa spjut. Det fanns både för- och nackdelar med att sitta på en häst, det bra var att de kunde förflytta sig snabbt men det dåliga var att de inte hade stigbyglar så det var lätt att dra ned dem från hästen. Och då blev det svårt att skydda sig med ett långt spjut

Greker har alltid varit duktiga sjömän och en del av deras städer hade egna flottor med krigsfartyg, så kallade trirem. En trirem hade tre roddbänkar på varje sida och bemannades med ungefär 170 roddare och högst 30 soldater. De män som inte hade råd att skaffa vapen och utrustning och bli riktiga soldater fick ro. Skeppen användes för att i strid ramma fiendeskepp genom att köra rätt in i dess svaga del, sidan. Besättningen måste därför alltid se till att sidan på båten inte låg öppen för attack.

År 490 f.Kr. skickade den persiske kungen sin stora flotta över havet med tusentals soldater för att anfalla Aten. Staden skulle straffas. Men innan den persiska armen hann gå till anfall blev den angripen vid en plats som heter Marathon omkring 4 mil utanför staden. Atenarna hade fått reda på att perserna var på väg, en budbärare hade sprungit de drygt fyra milen för att varna grekerna (det är därifrån vi har fått vårt nutida maratonlopp). Atenarna var nu förberedda och gick till anfall. Atenarnas överraskningsanfall slutade med stora förluster för perserna som flydde ut över haven igen den atenska armen hade vunnit.

Ett känt slag ägde rum 480 f. Kr. vid Thermopyle i ett bergspass. Det var ett krig som var grekerna mot perserna. Perserna attackerade och då var det nära att grekerna vann men en av grekerna förrådde grekerna och visade en bakväg runt passet och alla trupper rusade in och förstörde allt. Persernas kung Xerxes kom sedan med en trupp och brände ner Aten. Från stadsberget Akropolis kunde han sedan se sin flotta styra in i sundet vid ön Salamis. Men där överraskades den av grekernas krigsfartyg. Grekerna vann en förkrossande seger och perserna tvingades dra sig tillbaka från både Grekland och Jonien. Grekerna vann för att de hade mindre och snabbare båtar än perserna. De rammade de persiska båtarna en efter en.

Alexander var son till Filip av Makedonien. Vid 20 års ålder blev Alexander kung av Makedonien. Som kung erövrade han större delen av den kända värden, han spred den grekiska kulturen och språket ända bort till Indien. Alexander lät bygga olika städer på olika ställen i världen. Han döpte alla de städerna till Alexandria. Alexander dog när han var 33 år av malaria. När han dog blev de svårt att hålla ihop hans stora rike så de delade upp riket i olika delar, alla med den grekiska kulturen som ideal. När Alexander levde så gifte han sig med många döttrar till mäktiga män för att få förtroende hos dem han erövrade. Alexanders favoritbok var Illiaden. Den handlar om det trojanska kriget. Den hade han med sig jämt, även när han var ute i krig.