Läkekonsten

Det fanns en gud som hette Asklepios. Han gav hälsa till folket. Han hade många tempel, men det mest kända låg i Epidauros på Peloponnesos östra kust. I Epidauros sov de sjuka på hudar av olika slags djur som de nyss har offrat. I drömmen såg människorna guden komma men en stav men en orm runt, med honom kom alltid hans dotter Hygieia (därifrån har vi fått ordet hygien). Askelpios tempel var som ett slags sjukhus.

För att få vara i templet så måste de som är sjuka fasta, bada i havet, offra och läsa på tavlorna av marmor som var vid ingången. På tavlan stod det om guden Asklepios under. En kvinna som hade varit havande i 5 år, hjälpte han att föda. En skallig man fick sitt hår tillbaka. En spartanska som var svullen av vattusot, hade han skurit huvudet av, vänt på och hällt ut vattnet. Sedan på morgonen satt huvudet fast och inga ärr på halsen syntes.

På den tiden hade man inte samma medicin som nu. Då använde man t.ex. ormens saliv eftersom ormar ofta sårades i munnen och åt byten med vassa klor, men såren läkte snabbt. Så då trodde man att folkets sår också kunde läka av ormarnas gift.


Grekerna var inte så upptagna av tankar på döden. De var intresserade att leva livet här och nu. De trodde att människan hade en själ. De förberedde sig under livet inför sista resan till underjorden och dödsriket. De trodde att man först kom till floden Styx. Färjekarlen som kör folk över floden Styx heter Charon. Han ville ha betalt för sina tjänster. Därför lade man ett silvermynt i munnen på den som dog så att han kunde betala Charon. Hades är dödsrikets och underjorden gud. Han hade även en hund som vaktade där som hade tre stycken huvud. Hunden heter Kerberos.  

 Då en familjemedlem dog, tvättade kvinnorna kroppen, bestänkte den med parfymerad olja och örter och klädde den i rena vita kläder. Men man lät ansiktet vara fritt.  Efter en kort sorgetid i hemmet fördes kroppen på en vagn till begravningsplatsen utanför staden. Begravningsföljet återföljdes av sörjande släktingar klädda i svart med kortklippt hår medan gråterskor sjöng begravningssånger. 

Hippokrates-läkekonstens fader

 Hippokrates släkt var prästläkare vid Asklepios tempel. Han var född på ön Kos. Det var ändå han som rensade ut gudar och vidskepelse ur läkekonsten. Hippokrates var den första att tro att sjukdomar har naturliga orsaker. Att de inte har med gudar att göra. Hippokrates var en känd person som kom på nya mediciner och testade saker. Hippokrates sa att en läkare ska göra noggranna iakttagelser och sedan ställa en diagnos, alltså komma fram till vilken sjukdom personen har. Sedan måste läkaren göra en prognos hur han eller hon tror att sjukdomen ska utvecklas. Misstänker man att sjukdomen inte kommer att försvinna så är den kronisk. Orden diagnos, prognos och kronisk har vi fått från Hippokrates.